Fredagstema - Foto

Dagens tema och sista temat för februari som Anna valt är kort och gott: Visa utan att berätta. En bild sägs säga mer än tusen ord. Detta får bli min bild för denna fredagen.

Trevlig helg allesammans.

Den heliga heltäckningsmattan

Dax för lite mer amerikanska fenomen. Det där med heltäckningsmattor slog mig igen i helgen då jag skulle hämta lite handdukar i våran garderob inne på toan. Det finns nämligen heltäckningsmatta i just denna garderob. Tack o lov så finns det inte heltäckningsmatta i övrigt på toan (inte heller i köket). Jag tycker att det känns mysko och lite konstigt att man valt att lägga heltäckningsmatta inne i garderoben på toan men men så får det vara.

Annars är det faktiskt heltäckningsmatta i hela den här lägenheten. I vårat hus där vi bodde tidigare så hade vi heltäckningsmatta på hela ovanvåningen samt i trappan och i vårat sovrum som låg på nedrevåningen men i övrigt var det parkettgolv. Det där med heltäckningsmatta är en sådan där inrotad amerikansk tradition att den liksom bara är precis som de där guldknopparna till dörrvreden.

Jag tycker nog både bra och dåligt om just heltäckningsmattor. De är ju ganska sköna att gå på. Man behöver aldrig sätta sina fötter på ett kallt golv även om vintern. De är ganska sköna och mjuka att gå på men också att sitta eller ligga på. Men speciellt praktiskt att ha i hela huset eller halva huset tycker jag inte att det är. Speciellt inte om man har småbarn eller husdjur som kanske råkar ut för en och annan olycka på mattan. Jag tycker inte heller att det verkar vara så praktiskt om man är amerikan och går med skorna inomhus. Då blir ju den där heltäckningsmattan rätt snuskig snart. Visst finns det en hel uppsjö med spray och rengörning för att ta bort fläckar, olyckor och annat men att få det helt rent tror jag inte att man får. Man måste nog byta ut heltäckningsmattan relativt ofta eller använda sig av en firma som kommer och kör rent mattorna regelbundet.

Många av heltäckningsmattorna kan vara rejält lurviga och rätt jobbiga att dammsuga. De vi har nu är rätt lättdammsugna men de vi hade tidigare fick ofta svetten att lacka då. Just nu tycker jag att det är rätt ok med heltäckningsmattorna i lägenheten. De är som sagt rätt sköna att gå på och jag slipper tänka på att våttroka golven. Jag hade dock gärna sluppit de där guldknopparna på alla dörrarna. Det är helt omöjligt att öppna dörrar om du håller i något - du måste alltid ställa ner eller ifrån dig saker du har i händerna.

Ha en bra torsdag. Här är det kyligt och friskt idag men soligt och vackert.

Medborgarskap

C´s ansökan om amerikanskt medborgarskap lämnats in. Kanske blir det två amerikaner i familjen inom kort. När vi flyttade hit var det bara en amerikan och nu kanske det blir två amerikaner som flyttar från Alabama till Stockholm 2010, ha ha. Som vanligt var det en massa att fylla i för C, byråkrati gillar de ju i det här landet. Upp till 6 månader kan det ta innan han får sitt medborgarskap. Vi håller tummarna för att det kommer att gå lite snabbare än så. Igår kom ett brev där de kallat C till fingeravtryck så det verkar faktiskt flyta på rätt bra med processen hittills.

Sedan ska även ett spårk prov och ett samhälls/historie prov göras av C. Han kommer att få sitta och plugga om amerikanska konstitutionen och annat sådant. Jag tror dock inte att proven kommer att vara speciellt svåra om man bara läst på lite. Även om det kommer kosta oss en slant att fixa detta så är det ändå värt det. Skönt att slippa tänka på att krångla med greencard som ska försöka hållas aktivt eller att kanske behöva söka green card på nytt någon gång i framtiden. För att behålla green cardet verkar det som man måste resa hit relativt ofta. Eftersom Sverige tillåter dubbeltmedborgarskap så är det ju inte ens så att man måste ge upp något. Att ha flera medborgarskap är inte något som jag ser som något hinder utan bara som något positivt och praktiskt.

Men det känns som sagt himla lustigt iallafall att vi skulle bli två amrisar som flyttar hem till Sverige. Då kan vi gå och fira 4th of July på amerikanska ambassaden. Stå där och flippa burgare med de andra amrisarna ha ha. Nu hoppas jag att fortsättningen på den här processen går smidigt. Själva ceremonin då man får medborgarskapet blir sedan i Atlanta, GA. Det är något jag ser fram emot att få vara med om att få uppleva.

Vårvindar och vårkänsla

Jag vet att det förmodligen är lite plågsamt om man sitter i Sverige just nu och kollar på det här inlägget på bloggen. Jag har ju följt i DN om allt snökaos, snöstorm och den vargavinter som vägrar släppa greppet om Sverige fast vi börjar närma oss slutet på februari. Det har verkligen varit en sträng, hård och lång vinter i Sverige i år. Jag sitter här och hoppas att det här året är lite av ett undantag. Att vintern där inte ska vara lika hård varje år som den varit i år då vi nu är på väg tillbaka. Men även här i Alabama har det varit den kallaste vintern på 10 år berättade Jeff i helgen. Det har helt klart varit den kallaste och längsta vintern som jag har upplevt sedan vi flyttade hit.

Men under den gångna helgen fick vi äntligen uppleva lite vår! Så himla skönt! Solen lyste och det var en ca 20 grader. Äntligen kunde man gå utomhus och trivas utan någon jacka alls. Så snart man klev utanför dörren kunde man inte låta bli att le och säga aaaah av ren njutning.

Det var många som passade på att cabba ner sina bilar och njuta av det härliga vädret. Man kan lätt tro att folk kör nercabbat mest hela tiden här i Alabama men för det mesta går det inte. Oftast är det antigen för varmt eller för kallt. Det är egentligen bara en period under våren och hösten som temperaturen är helt perfekt och lagom.

Under söndagen kände sig C lite slö och trött men att inte njuta av det fina vädret och ta tillvara på det hade varit slöseri kände jag. Därför föreslog jag att vi skulle fara ner till Jemison Park som ligger i en av närförorterna till Birmingham. Vi har åkt förbi här många gånger innan men aldrig gått i parken som är riktigt stor.

Det blev en mysig långpromenad. Slingan som vi gick passerade denna lilla å på ett flertal ställen. Jag skulle gärna komma tillbaka hit då våren hunnit lite längre och träden fått sina första gröna blad. Då är det nog riktigt vackert och dessutom fortfarande behaglig temperatur.

Men vi fick chansen att njuta av dessa fina krokusar! Åh då kände jag att jag fick riktiga vårkänslor då jag såg dem blomma så vackert i vårsolen. Vi passerade också denna söta lilla kvarn. Det stod att den var privatägd. Det här området heter Mountainbrook och är Birminghams absolut mest välbärgade områden. Detta är väl Birminghams Stocksund eller Östermalm.

Det bidde som sagt en riktigt trivsam promenix.

Här finns gott om riktigt STORA villor. Men speciellt avis är jag inte då jag provat på hur det är att bo riktigt stort och vet hur mycket jobb det är med ett stort hus. Jag antar dock att de som bor här har både trädgårdsskötsel och städhjälp.

Kul dock att passera och kolla in dessa pampiga sydstatshus.

Den här skylten såg vi och det kändes liiite läskigt spciellt med tanke på att det var riktigt skönt i vårsolen och jag kan tänka mig att även dessa ringlande varelser gärna ville passa på att komma ut och sola sig lite. Vi såg dock inga ormar som tur var.

Det var rätt mycket aktivitet ute i parken. Många löpare, cyklister och folk som var ute med sina hundar eller som jag och C promenerade och njöt av det fina vädret. Vid ett ställe var man tvungen att korsa den lilla ån och de hade därför satt upp sådana här betongklossar som man fick gå på. Precis när jag tagit det här kortet lyckas C på något mysko sätt drutta i med ena foten och benet. Det var alltså någon som fick åka hem med både blöta byxor och skor :-)

Så kan det gå om man inte är tillräckligt fokuserad på det man gör.

Ironiskt nog så är det kass väder här igen denna tisdag kan jag trösta er med som sitter i Sverige. Det är mulet och lite duggregn i luften. Det har också börjat slå om till kallt igen. Idag får jag nog sätta på mig min varma jacka igen. Men jag hoppas att det blir fint till helgen igen.

Middagsbjudning annat smått och gott

Lite nytt på väggen har det blivit denna helgen. C hade beställt några förstoringar på tre foton som jag har tagit. Dessa kom i ett paket i lördags och sedan for C och köpte ramar och satt upp dem på väggen. Det blev faktiskt väldigt snyggt. Vi har även åkt och kollat lite på ny kamera. Vi går och funderar och suger lite på karamellen om att köpa en ny gemensam kamera. Jag gillar min kamera jättemycket men det vore roligt att ha en riktig systemkamera med ett bättre objektiv. Vi åkte därför och kollade på Nikons D90 och D5000. Det lutar dock åt att det blir D90:an. Det är väl något vi investerar i innan vi lämnar landet någongång under sommaren.

Vi fick en lapp om att paketet kommit. Vi gick upp till huvudbyggnaden där paketet fanns att hämta upp och öppnade med spänd förväntan. Min personliga favorit är de frostiga nyponen som jag tog i Sverige förra vintern.

Kika på ny kamera är alltid kul. Först åkte vi till Best Buy som är en större kedja och sedan åkte vi även till en mindre renodlad kamerabutik. Fördelen i den mindre butiken var att man kunde få känna på kamerorna utan att stöldskyddet satt på som i sig vägde en hel del. Man vill ju gärna få en känsla av kamerans riktigta naturliga vikt.

Lördag kväll hade vi ju middagsbjudning för våra grannar eller fd grannar blir det ju nu sedan vi flyttat. Vi bjöd på Italienskt. Det är alltid gott och går alltid hem. Det är dessutom så att Kim och Mike har bokat en resa till Italien i sommar. Vi tänkte därför att det skulle passa extra bra att locka med italienska smaker. Till förrätt blev det en klassisk Bruchetta. Huvudrätten, Cannelonis med kyckling, spenat och kesoröra. Till efterrätt hade jag hittat ett nytt recept på en Pinjenötspaj med ricottaostfyllning som blev god. De tyckte mycket om maten och vi hade en väldigt trevlig och mysig kväll av att just sitta vid bordet, äta gott och prata om dittan och dattan. Även om vi inte saknar huset speciellt mycket så saknar vi våra grannar. Middagen blev precis så lyckad som vi hade hoppats på. Det blev relativt sent vilket också är ovanligt här då man bjuder över folk. Det var kul att få bjuda igen då de bjudit oss så många gånger på diverse tillställningar.

Vi lyckades överraska våra grannar med att ta fram min bok om Alabama som precis kom i veckan. Det fanns ju en hel del bilder på dem i denna bok. De blev mycket förtjusta i boken och tyckte om att få se just Alabama och sin hemmiljö genom mina ögon. De tyckte det var interessant att få se vad en främlig och utlänning som jag är lägger märke till. De sa att du ser helt andra detaljer och saker än vad vi gör. Du uppskattar saker som vi lätt tar för givet för att vi sett dem hela vårt liv och ständigt haft dem runt oss.

Lyckade inte få en bild på det färdiga resultatet tyvärr men lite under tillagningsprocessen. Först stekte jag kycklingen och sedan stekte jag lök, vitlök och spenat och rörde ner den färdigstekta kycklingen. Gjorde en god tomatsås. Rörde ihop kyckling spenatröran med keso till en gottig massa. Förkokade canellonirören lätt ca 5 minuter. När dessa svalnat fyllde jag dem med röran. Hällde också på lite tomatsås ovanpå och till sist strödde jag över lite riven ost. In i ugnen. Gott blev det.

Här står C och hjälper mig i köket med att lägga upp förrätten.

OS satt vi och kollade på under lördag eftermiddag här och följde med spänd förväntan längdåkningen. Vi satt båda i soffan och ropade kom igen, ge järnet. Det blev guld! Första guldet för herrar sedan 1988 då Gunde vann sa kommentatorn på tv:n. Sedan fick vi ju även ett brons i samma lopp så det var ju kanon! OS kollar vi mycket på just nu. Jag kommer att sakna OS då det är slut känner jag redan. Igår satt vi och kollade in ishockymatchen mellan Kanada och USA. Den var riktigt spännande. Vi hejade faktiskt på USA. Tyckte att Kanada hade vunnit så många gånger innan och att de dessutom slagit ut Sverige många gånger tidigare. Det var kul att USA lyckades vinna. Tydligen har USA inte vunnit i hocky mot Kanada sedan 60-talet.

Lite vårpyssel har vi också ägnat oss åt. Vädret var kanon hela helgen. Strålande sol och ca 18 grader! Så skönt, ahhh. Jag köpte den här söta påskliljorna i kruka. Det kändes helt rätt att gå till garaget och ta fram lite av utemöblerna. Vi har ju trots allt en liten uteplats. Den sopade jag och fixa iordning. Om det är skönt väder nästa helg skulle det sitta fint med lite fika här ute.

Fredagstema-Livet efter döden

Det här känns som ett djupt ämne som Anna valt denna fredagen. Livet efter döden är inte något som jag väljer att tänka på ofta. Tankar på döden ger mig obehag. Jag är rädd för att dö även om jag vet att jag kommer att göra det. Tankar om döden är något jag helst skakar av mig.

Jag tror egentligen inte på något liv efter döden. Jag tror man återvänder till den plats och det man var innan man föddes – till en plats, tid och rum av ingenting. Man återvänder till oändligheten dit man en gång kom ifrån. Det här är så svårt att tänka och föreställa sig. Så abstract att det känns omöjligt att greppa och ta in i hjärnan. När man inte längre finns och kan tänka, inte har någon själ då existerar man inte längre? Ens kropp förmultnar och bryts sönder. Man kremeras troligtvis och blir till stoft och partiklar. Däremot så lever man vidare genom andra. Genom deras minnen och foton. Det är därför det är viktigt att ta vara på livet, göra det man tycker om, prioritera sin familj och vänner, ha roligt, göra saker som ger fina minnen och satsa på just upplevelser och relationer. Jobbet och chefen är ju knappast de som kommer att minnas en då man är död. Inte heller ska man skjuta upp allt roligt och allt man vill göra och uppleva till senare i livet ”då man har mer tid”. Man vet aldrig vad som händer och hur många imorgon man har.

Jag vill leva ett innehållsrikt liv, ett liv som ger mig glädje och som ger mig många minnen och upplevelser. Inte bara ett liv där man lever för att få dagen att gå eller där dagarna bara passerar. Livet ska vara rikt på innehåll och sedan är det ju självklart så att det går upp och ner ibland. Nu håller jag dock på att gå från ämnet.

Jag önskar dock att livet efter döden kunde vara som i Bröderna Lejonhjärta med ett Nangialia man kommer till. Något universalt paradis tror jag inte alls på. Ett paradis ser olika ut för varje person. Men jag skulle som sagt önska att det fanns ett Nangialija.

Jag är inte troende men inte heller renodlad ateist. Jag inser att en tro av något, på något ger en en trygghet man kan behöva då livet är prövande. Jag respekterar de som har en tro. Jag behöver inte bevisa något men inte heller motbevisa något.

Jag har bestämt mig för att jag tror på just Nangialia. Där rider jag barbacka in på min vita häst i bland äppelträden som står i full blom och där väntar min familj och vänner på mig då jag kommer.

Men nu är det fredag och jag tänker inte ägna mer tid åt dessa tankar. Nu tänker jag njuta av att det är helg. Äntligen har temperaturen börjat tina upp sig här i södern. Det har varit riktigt kallt här nu en längre period med minusgrader flera dagar i rad speciellt på morgonen. Jag har fått gå i tjocka North Face jacka och även haft på mig både vantar och mössa. Men nu börjar det kännas lite vårlikt med sol och över 10 plusgrader. Nice! Förra fredagen hade vi ju till och med snö och min arbetsplats stängde pga av snö men nu känns det betydligt bättre. Imorgon kväll ska vi ha europeisk middagsbjudning för våra grannar, Kim och Mike och Liz och Jeff. Med europeisk middag menar jag att det blir en sittande trerättersmiddag vid dukat bord med porslin (inget mingle, inga papptallrikar, ingen tv som är på i bakgrunden, inget knytkalas även om också detta är trevligt). Sedan får vi se vad helgen mer kan tänkas bjuda på. Ha en skön helg allihop.

South West Airlines

Det är det flygbolag som jag och C flög med då vi skulle ner till Ft Lauderdale. Jag måste säga att jag är väldigt nöjd med dem. Man brukar kunna hitta någorlunda billiga biljetter. De flyger till många olika destinationer över hela USA. De är snabba och effektiva vid incheckning och boarding. Det funkar lite som en buss som gör olika stop på en rutt. Man kliver på och kliver sedan av vid ”sin hållplats”. När vi flög från Birmingham till Ft Lauderdale så gick planet ner i New Orleans för att hämta och lämna passagerare. Vi kunde sitta kvar ombord och flyga vidare. När vi skulle flyga tillbaka från Ft Lauderdale till B-ham så flög planet via Orlando och där var vi tyvärr tvugna att kliva av och byta plan men det gick smidigt också då gaten låg precis mittemot den gaten vi kom från.

Man checkar in på nätet kvällen innan man ska iväg. Printar ut sin elektroniska biljett. När man kommer till flygplatsen så checkar man in sitt bagage. Sedan går man genom säkerhetskontrollen till sin gate. Man får inget specifikt säte utan man har en slags könummer på sin biljett. Man ställer upp sig i kön och får sin placering beroende på den siffra man fått på sin biljett och sedan tar man bara första bästa plats ombord.

Så snart planet har lyft så får man något att dricka och vill man ha något mer får man ta med sig egna snacks. Jag gillar deras drink servetter där de har en USA karta tryckt med de städer de flyger till. Det är ganska kul att försöka fylla i vad varje stat heter då man som sagt ofta bara har en huvudstad eller storstad i varje stat att utgå från. Jag märker att både jag och C har blivit beytligt bättre för varje gång vi flyger med just Southwest. Jag flyger gärna med dem fler gånger framöver.

Chopped

Ett av mina favoritprogram numer går på Food Channel och heter Chopped.Detta är ett tv program som jag verkligen gillar eftersom jag är matlagningsinteresserad. Här i USA finns det en hel kanal som heter Food som bara visar olika program som har med mat och matlagning att göra. Chopped är ett av mina favoritprogram. Det går ut på att fyra proffessionella kockar bjuds in för att tävla mot varandra. Det är tre delsteg, förrätt, huvudrätt och efterrätt och för varje rätt så har man en panel med tre dommare som är otroligt duktiga och kunniga. De utser vem av kockarna som kommer att hamna på skärbrädan ” the chopping board” och alltså bli chopped out. För varje rätt är det en som åker ut. Det som gör programmet spännande är att de till varje rätt får en hemlig korg med tre till fyra ingredisenser som måste finnas med i rätten de lagar. Kockarna som tävlar har ingen aning om vad som kommer att ligga i korgen. De öppnar alla sina korgar samtidigt och har sedan en viss mängd tid på sig att komma på vad de ska göra med dessa ingredienser. Till förrätten har de 20 minuter, huvudrätten 30 minuter och efterrätten

De får självklart kompletera med vanliga stapelvaror från både kyl, skafferi och grönt. De har tillgång till alla hushållsmaskiner de kan önska sig. Men när tiden är ute måste de ha komponerat färdigt sin rätt, lagt upp den snyggt på tre tallrikar (en till varje dommare) och sedan presentera sin rätt. De bedöms både för utseende, smak och kreativitet. I de olika korgarna kan det ligga helt crazy kombinationer. Bland sötsakerna till efterätten kan det tex finnas med bacon. Då gäller det att inkorporera dett på ett bra och passande sätt. Den som vinner får 10,000 dollar.

Jag är dock glad att jag inte deltar eller iallfall inte deltog i söndagskväll till efterrättsronden. Tänk om de hade bett mig presentera min efterrätt för the dessert round. Jag skulle ju göra kardemumma fondanter. Detta är alltså en slags minichokladkaka som ska vara lös i mitten men ha en utsida som är gjuten som håller ihop kakan fint. Jag hade tänkt att de skulle både vara väldigt smarriga och dessutom hade jag också tänkt exakt hur de skulle se ut. Så där proffsigt snyggt skulle jag lägga upp en till mig och en till C, dekorera med jordgubbar och pudra med lite florsocker. Det blev dock inte alls som jag tänkt som ni kan se nedan. När jag tog ut dem ur ugnen visste jag inte om de skulle vara perfekt med kladdigt inre och fin utsida. När jag skulle ha ut den första ur sin form sa det poff och så kom den här chokladbruna koblaffan och hamnade på tallriken. Åh vad lack jag blev då. Den andra fick jag stoppa in i ugnen lite till så den blev ok men den första var rätt misslyckad.

So for the judges I present tonight koblaffa, ha ha. Jag har iallfall lärt mig att en del saker faktiskt kräver att man provar ut dem först. Det gäller att veta exakt hur lång tid det tar i en viss ugn med en viss form och ett visst recept. Tur att vi inte hade gäster och man skulle glänsa lite. De blev iallfall väldans goda även om den ena såg helt överkörd ut. :-)

Här kommer även receptet på mina rosmarin/valnötsbaguetter med oliver som jag gjorde i helgen. Dessa blev som sagt väldigt fina och saftiga.

Till fyra pers.

0.5 dl valnötter hackade

0.5 dl svarta kalamata oliver hackade

25 g jäst

1 tsk salt

1 tsk honung

3 dl vatten 37 grader

3 msk olivolja

7 dl vetemjöl eller 6 dl vetemjöl och 1 dl grahamsmjöl

1 tsk flingsalt

1 tsk färsk rosmarin

Värm vatten och olja till 37 grader. Lös upp jästen i en del av degvätskan och häll sedan på resten av degvätskan. Rör tills jästen är helt upplöst. Ha ner salt, honung, mjöl, nötter och oliver. Arbeta degen väl eller kör i maskin 5 minuter. Låt degen jäsa minst en timme (kan gärna få jäsa länge om du tycker att det behövs). Sätt ugnen på 250 grader celcius. När degen jäst klart ta upp degen och dela den i fyra delar. Forma varje del till en avlång baguette och lägg på en plåt med bakplåtspapper. Pensla bröden med lite vatten eller uppvispat ägg. Strö på lite flingsalt och hackad färsk rosmarin. Ställ in plåten mitt i ugnen 5 minuter. Efter fem minuter stäng av värmen och låt bröden grädda färdigt inne i ugnen 10-15 minuter till.

Det kom ett paket

Jag har gått här och väntat några dagar nu och så fanns det äntligen ett paket som låg och väntade vid dörren då jag kom hem.

I´m here... lite sött eller hur?

Så öppnar man locket på kartongen och får ett Ta-Da!

Min nya fotobok har kommit! Alltid lika spännande och kul att se hur slutresultatet blivit, att få bläddra i sin EGNA bok som man gjort. Jag är än en gång supernöjd. Jättekul att ha som minne. Denna bok har jag gjort just som minnes bok från våran vardag här i Alabama. Jag har två andra böcker på gång som jag ännu inte beställt. Den ena om våra resor som vi gjort och den andra en renodlad fotobok där jag valt ut alla mina favoritfoton. Jag är så nöjd med My Publisher. Det är jättekul att göra dessa böcker. När jag håller på med dem blir det ofta så att jag verkligen glömmer bort tiden. Man ska bara göra liiiite till och sedan kollar man på klockan och då har det gått jättemycket tid.

Än en gång har jag blivit otroligt nöjd med slutresultatet. Alltid lika kul att bläddra i det och få hålla det färdiga verket i sina händer.

Här har jag sammlat minnen och stunder från våra fyra år i Alabama. C blev nästan lite rörd då han bläddrade igenom denna. Så här ser den alltså ut på utsidan.

Det är kallt idag också. Vintern verkar behålla ett hårt grepp om Alabama. Igår kväll yrde det snöflingor i luften igen och imorse var det flera minusgrader. Det är vantar, mössa och tjocka jackan som gäller. Men imorgon ska det bli lite bättre med plusgrader. Det är klart och soligt iallfall om än kallt idag. Ha en fin tisdag.